De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i flertalet övriga europeiska stater, men anses vara mycket välkomponerade då alla utgår från malteserkorset i vit emalj.

Carl XIII:s orden intar en särställning, den är officiell men räknas inte tillhör egentligen inte Kungl. Maj:ts Orden - däremot stadgas att den svenska konungen är Ordens Stormästare.

Serafimerorden (SerafO)

Stora Serafimerdräkten (-1844)	Serafimervapen för konung Fredrik I	Lilla Serafimerdräkten (-1844)

• Serafimerordens kedja består av 11 serafer och 11 blåemaljerade patriarkalkors.
• Serafimerordens band himmelsblått enär; "häraw är Herren Konungens macht kommen" (av Guds nåde).
• Serafimerordens tecken består av ett vitt malteserkors i emalj med serafer i korsvinklarna. På varje korsarm finns ett patriarkalkors. I mitten finns på aversen en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor, ett kors format av Kristi tre spikar och bokstäverna IHS (Iesus Hominum Salvator). Reversen har stiftarens monogram FRS (Fredericus Rex Sueciae).
• Serafimerordens kraschan består av ett malteserkors i silver med samma utseende som ordenstecknet.

Sveriges främsta statsorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748, varvid man - felaktigt - gjorde gällande att den hade sitt ursprung i en medeltida riddarorden, instiftad av Magnus Ladulås. Serafimerorden har idag huvudsakligen karaktär av en förtjänstorden, men har några drag som pekar på att det rör sig om en världslig riddarorden. Serafimerorden tilldelades fram till och med 1974 konungahusets medlemmar (självskrivna), högt förtjänta svenska medborgare som förut varit kommendörer med stora korset av annan svensk orden samt enstaka utlänningar, huvudsakligen statschefer. Från 1952 kan kvinnor förlänas orden. Från och med 1975 förlänas den enbart till förtjänta utländska medborgare (drottning Silvia fick orden 1976 som utländsk medborgare) samt efter beslut 1995 till det svenska konungahusets medlemmar. Den består av endast en grad:

1. Riddare/Ledamot (RoKavKMO/LoKavKMO/RSerafO/LSerafO)

RSerafO m/1951 - SerafO ämbetstecken revers

Svenska innehavare anges som Riddare och Kommendör av Kunglig Majestäts Orden (RoK av KMO), vilket hänsyftar på att personen i fråga är kommendör med stort kors i någon av de andra svenska ordnarna; kyrkliga innehavare kallas dock ledamöter av andliga ståndet av KMO, kvinnliga innehavare ledamot och kommendör (LoK av KMO). Utländska innehavare anges som Riddare av Serafimerorden (RSerafO), och förlänas inte riddarkedjan utom i särskilda fall.

Serafimerriddare (och ledamöter) har rang näst efter statsrådets medlemmar, tituleras Herr/Fru och deras förnamn används ej (ex. Prinsessan Christina, Fru Magnusson).

Riddarholmskyrkan 12 december 2008: serafimerringning för f.d. riksmarskalken m.m. herr Rudholm - den sist utnämnde icke-kunglige svenske serafimerriddaren före ordensreformen.

Riddarholmskyrkan 15 april 2005: serafimerringning för HH Furst Rainier III av Monaco.

Varje Riddare ska inlämna förslag till vapen eller monogram som uppmålas och hängs i Kungl. Slottet. På en serafimerriddares begravningsdag förs serafimervapnet till Riddarholmskyrkan. Mellan kl. 12.00 och 13.00 hålls serafimerringing, vilket betyder att kyrkklockan ringer under hela timmen. Riddarholmskyrkan är normalt stängd men hålls öppen för allmänheten under denna timme.

Med anledning av Serafimerordens högtidliga "återupplivande" präglades en medalj i sjunde storleken vilken sedan dess i oförändrat skick utdelats såsom belöning för oegennyttig och framgångsrik verksamhet i den praktiska människokärlekens tjänst. Åtsidan bär Fredrik I:s bild och titulatur. På frånsidan ses Serafimerordens vackra riddarkedja omslutande inskriptionen: ORDO EQ. SERAPHIN. RESTAURATUS NATALI REGATUS LXXIII. Den stolta omskriften lyder: PROCERES CUM PRINCIPE NECTIT och nederst läses årtalet 1748. Före de svenska statsordnarnas demokratisering på 1800-talet var Serafimermedaljen en ivrigt eftersträvad utmärkelse, särskilt bland det förmögna borgerskapet, och flera av frihetstidens och det gustavianska tidevarvets storborgare tilldelades densamma för pekuniära och administrativa insatser till den publika sjukvården och välgörenhetens främjande. Till en början bars den i guldkedja i ett knapphål på livplagget. Numera utdelas den monterad vid ett antal smala guldlänkar, anbringade så tätt intill varandra att de liknar ett band. och bärs på bröstet som andra medaljer. Serafimermedaljen är den första officiella belöningsmedaljen med kunglig krona på övre kanten och den enda vars konungaporträtt på åtsidan icke utbytes vid inträffande tronskiften. Efter innehavarens död skall medaljen, liksom fallet med ordenstecken, återställas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, till skillnad mot alla övriga kungliga medaljer. Medaljen förlänades fram till 1975 av konungen i ordenskapitel, därefter förlänas den i hovprotokollet som en kunglig medalj (grupp D). Före 1975 var Serafimermedaljen en ordensmedalj (grupp E) placerad i grupp A.

Svärdsorden (SO)

Svärdsordensdräkten (-1844)

• Svärdsordens kedja består av 11 svärd i guld med blåemaljerade svärdsskidor med gehäng och 11 sköldar med blåemaljerad hjälm.
• Svärdsordens band är gult med blå kanter för "det Rike Konungen skall wärna".
• Svärdsordens tecken består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna och korslagda svärd i den övre vinkeln. I mitten finns på aversen en blå cirkel med ett gyllene svärd omgivet av tre gyllene kronor och på reversen ett upprätt svärd med en lagerkrans runt svärdsspetsen och kringskriften "Pro Patria". Stora ordenstecknet har korslagda svärd i alla korsvinklar.
• Svärdsordens storkorskraschan består av ett malteserkors i silver med gyllene kronor på silverspetsar i korsvinklarna. I korsets mitt finns en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor och ett gyllene svärd finns.

Sveriges militära förtjänstorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748 för tapperhet till fält och till sjöss och sedemera som belöning för långvarigt gagnade verksamhet inom försvarsmakten. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare. Den fick till slut 5 grader för officerare:

1. Kommendör med stora korset (KmstkSO)
2. Kommendör av första klass (KSO1kl)
3. Kommendör av andra klass (KSO2kl)
4. Riddare (RSO)
5. Riddare av andra klass (RSO2kl)

KmstkSO kedja 1800-talets mitt - KmstkSO slutet av 1800-talet

KmstkSO m/1951

KmstkSO tygkraschan 1700-tal - KSO1kl m/1951

KSO1kl kraschaner m/1878, m/1919 och m/1919

KSO1kl kraschan m/1951

KSO

RSO - RSO i dansk montering - RSO2kl

Svm --- Svm (paradmontering)

SvGM --- SvSM

1788 instiftades ytterligare två klasser vilka endast utdelas i krigstid, senast i första klassen till Gustaf Mannerheim 1942. Ordenstecken som lilla ordenstecknet för Riddare av 1 klass men av stora ordenstecknets storlek i halsband, samt ett (RmstkSO1kl) eller två (RmstkSO) korslagda upprätta svärd som kraschan:

1. Riddare med stora korset av första klass (RmstkSO1kl)
2. Riddare med stora korset (RmstkSO)

Till orden hör de 26/6 1850 instiftade Svärdstecknet (Svm) - innehavare kallas svärdsman - vilket utdelades till underofficerare/kompanibefäl och Svärdsmedaljen i guld (SvGM) och silver (SvSM) av åttonde storleken utdelad företrädesvis till underofficerare/plutonsbefäl.

RSO med etui

Svärdsordens Krigskors som instiftades 1952 har aldrig utdelats men har tre klasser: guld (SOKrgK1kl), silver (SOKrgK2kl) och brons(SOKrgK3kl). Band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall.

Nordstjärneorden (NO)

Nordstjärnedräkten (-1844)	Dräkt för ledamöter i andliga ståndet (-1844)

• Nordstjärneordens kedja består av 12 femuddiga nordstjärnor i vitt och 11 par blåemaljerade ryggställda krönta "F" för Fredrik I.
• Nordstjärneordens band var ursprungligen svart, vilket får sin förklaring i Palmstedts/Tessins brev till Fredrik I, där man förklarar att bandet skall vara svart eftersom; "det swarta är thet okunskapens mörker stiernans (Nordstjärnans) stråålar will genomlysa" och med inspiration från den franska S:t Mikaelsorden. Sedan 1975 har orden tyvärr ett blått band med två smala, gula band i ytterkant så att det ska synas att det är en svensk orden.
• Nordstjärneordens tecken består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns på aversen en blå cirkel med en femuddig stjärna i vitt och texten "Nescit Occasum" (den vet ingen nedgång) i cirkelns ytterkant och samma innehåll på reversen.
• Nordstjärneordens storkorskraschan består av ett malteserkors i silver med strålknippen i korsvinklarna. I korsets mitt finns en femuddig stjärna i silver.

Svensk förtjänstorden och civil ämbetsmannaorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748 som belöning för "medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller tjänstemannagärningar, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar". Sedan konung Karl XI tid var nord-/polstjärnan symbolen för snille och intellekt, men även symbol för den svenske enväldige konungens person, "Roi polaire" - samtida med den franske konung Ludvig XIV, "Roi soleil", solkonungen. Den har följande grader:

1. Kommendör med stora korset (KmstkNO)
2. Kommendör av första klass (KNO1kl)
3. Kommendör (KNO)
4. Riddare/Ledamot/av andliga ståndet av första klass (RNO1kl/LNO1kl)
5. Riddare/Ledamot/av andliga ståndet (RNO/LNO)

KmstkNO kedja

KmstkNO 1878 - kraschan m/1951 - KmstkNO m/1951-1975

Kraschaner: KNO1kl c. 1770-80 - m/1951

KNO1kl - m/1919, m/1919 och m/1975

KNO - RNO - RNO

RNO som miniatyr

Sedan 1975 utdelas den enbart till förtjänta utländska och statslösa medborgare samt kungahuset. Den tidigare RNO blev då RNO1kl och en ny värdighet, RNO med ordenstecken i silver i likhet med RSO och RVO instiftades(???). Till orden hör Nordstjärnemedaljen (NOGM), instiftad 1986.

Vasaorden (VO)

Vasaordensdräkten (-1844)

• Vasaordens kedja består av 4 vasakärvar, 4 nässelblad och 12 krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld har två merkuriusstavar och två ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.
• Vasaordens band är grönt.
• Vasaordens tecken består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgedd av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Då orden instiftades utgjordes ordenstecknet endast av ovalen i större format, vilket gjorde att Vasaorden under denna period hade smeknamnet "Vasatrissan".
• Vasaordens storkorskraschan består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna. I korsets mitt finns en vase i silver.

Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg. Svensk förtjänstorden, instiftad av Gustaf III vid sin kröning den 29/5 1772 avsedd att belöna förtjänster inom de områden där SO och NO inte kunde komma ifråga. Konungens mening var att orden främst skulle tilldelas "för förtjänster om jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag". Den hade från början tre klasser, Kmstk, K och R. Den fick till slut fem grader:

1. Kommendör med stora korset (KmstkVO)
2. Kommendör av första klass (KVO1kl)
3. Kommendör av andra klass (KVO2kl)
4. Riddare/Ledamot/av andliga ståndet (RVO/LVO)
5. Riddare/Ledamot/av andliga ståndet av andra klass (RVO2kl/LVO2kl)

KmstkVO kedja

KmstkVO m/1878

KVO1kl m/1919

KVO m/1878 - RVO före 1860, den s.k. "Vasatrissan" - KVO

RVO och LVO

RVO som miniatyr och bouton

Vt

VGM8 --- VSM8

VGM5 - VGM5 - VGM5 (paradmontering, medaljreversen visas) - VGM5 (revers) - VSM5 (revers)

Utlänningar tilldelades Vasatecknet (Vt) instiftat 1895. Den samma år instiftade Vasamedaljen i guld av åttonde (VGM8) och femte (VGM5) storleken samt i silver av åttonde (VSM8) och femte (VSM5) storleken utdelades främst till polisbefäl, lägre militärbefäl samt departementsskrivare.

Kungl. Carl XIII orden (CXIII:sO)

Carl XIII:s ordens dräkt (1811-)

• Carl XIII:s ordens band är rött
• Carl XIII:s ordens tecken är ett rött halskors (S:t Georgeskors) i rött band med ett vitt runt centrum med konung Carl XIII:s namnchiffer
• Carl XIII:s ordens kraschan är ett rött S:t Georgeskors

Svensk förtjänstorden som instiftades av konung Carl XIII den 27/5 1811 och består av endast en grad:

1. Riddare (RCXIII:sO)

Orden förlänas till frimurarbröder av den högsta graden som har ämbete ordens högsta ledning. Frånsett medlemmar av konungahuset samt högst 7 utländska ledamöter (bl.a. den engelska stormästaren, hertigen av Kent) är antalet begränsat till 30 ledamöter av världsligt stånd och 3 av andligt. Orden undantogs ordensrevisionen eftersom den inte är en statlig förtjänstorden och utdelas alltså fortfarande.

RCXIII:sO tillverkad 1862