Strandbergs Mynthandel AB, Stockholm
Ordens- m.m. auktion 22/11, visning 19-21/11
Ryesgades Møntgalleri ApS, Aarhus
Uppdaterad 2009-06-30
Strandbergs Mynthandel AB, Stockholm |
Ordens- m.m. auktion 22/11, visning 19-21/11 |
|
Ryesgades Møntgalleri ApS, Aarhus |
Ordensväsendet handhas i Sverige av funktionärer vid Kungl. Maj:ts Orden under ledning konung Carl XVI Gustaf som är ordnarnas Stormästare. Det är en institution med säte vid Kungl. Slottet i Stockholm, där "Orden" i det här fallet är en gammal pluralform. Ordinarie ordenskapitel handlägger huvudsakligen ordnarnas ekonomiska angelägenheter och hålls årligen på den s.k. stora ordensdagen 28/4 (Fredrik I:s födelsedag). De flesta förläningar sker dock i extra ordenskapitel, främst på Gustavsdagen (6/6). Kungliga svenska riddarordnar kan sedan 1952 tilldelas även kvinnor.
De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i flertalet övriga europeiska stater, men anses vara mycket välkomponerade då alla utgår från malteserkorset i vit emalj.
Carl XIII:s orden intar en särställning, den är officiell men räknas inte tillhör egentligen inte Kungl. Maj:ts Orden - däremot stadgas att den svenska konungen är Ordens Stormästare.
 |
 |
 |
| Stora Serafimerdräkten (-1844) | Serafimervapen för konung Fredrik I | Lilla Serafimerdräkten (-1844) |
Sveriges främsta statsorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748, varvid man - felaktigt - gjorde gällande att den hade sitt ursprung i en medeltida riddarorden, instiftad av Magnus Ladulås. Serafimerorden har idag huvudsakligen karaktär av en förtjänstorden, men har några drag som pekar på att det rör sig om en världslig riddarorden. Serafimerorden tilldelades fram till och med 1974 konungahusets medlemmar (självskrivna), högt förtjänta svenska medborgare som förut varit kommendörer med stora korset av annan svensk orden samt enstaka utlänningar, huvudsakligen statschefer. Från 1952 kan kvinnor förlänas orden. Från och med 1975 förlänas den enbart till förtjänta utländska medborgare (drottning Silvia fick orden 1976 som utländsk medborgare) samt efter beslut 1995 till det svenska konungahusets medlemmar. Den består av endast en grad:
RSerafO m/1951 - SerafO ämbetstecken revers
Svenska innehavare anges som Riddare och Kommendör av Kunglig Majestäts Orden (RoK av KMO), vilket hänsyftar på att personen i fråga är kommendör med stort kors i någon av de andra svenska ordnarna; kyrkliga innehavare kallas dock ledamöter av andliga ståndet av KMO, kvinnliga innehavare ledamot och kommendör (LoK av KMO). Utländska innehavare anges som Riddare av Serafimerorden (RSerafO), och förlänas inte riddarkedjan utom i särskilda fall.
Serafimerriddare (och ledamöter) har rang näst efter statsrådets medlemmar, tituleras Herr/Fru och deras förnamn används ej (ex. Prinsessan Christina, Fru Magnusson).
Riddarholmskyrkan 12 december 2008: serafimerringning för f.d. riksmarskalken m.m.
herr Rudholm - den sist utnämnde icke-kunglige svenske serafimerriddaren före ordensreformen.
Riddarholmskyrkan 15 april 2005: serafimerringning för HH Furst Rainier III av Monaco.
Varje Riddare ska inlämna förslag till vapen eller monogram som uppmålas och hängs i Kungl. Slottet. På en serafimerriddares begravningsdag förs serafimervapnet till Riddarholmskyrkan. Mellan kl. 12.00 och 13.00 hålls serafimerringing, vilket betyder att kyrkklockan ringer under hela timmen. Riddarholmskyrkan är normalt stängd men hålls öppen för allmänheten under denna timme.
Med anledning av Serafimerordens högtidliga "återupplivande" präglades en medalj i sjunde storleken vilken sedan dess i oförändrat skick utdelats såsom belöning för oegennyttig och framgångsrik verksamhet i den praktiska människokärlekens tjänst. Åtsidan bär Fredrik I:s bild och titulatur. På frånsidan ses Serafimerordens vackra riddarkedja omslutande inskriptionen: ORDO EQ. SERAPHIN. RESTAURATUS NATALI REGATUS LXXIII. Den stolta omskriften lyder: PROCERES CUM PRINCIPE NECTIT och nederst läses årtalet 1748. Före de svenska statsordnarnas demokratisering på 1800-talet var Serafimermedaljen en ivrigt eftersträvad utmärkelse, särskilt bland det förmögna borgerskapet, och flera av frihetstidens och det gustavianska tidevarvets storborgare tilldelades densamma för pekuniära och administrativa insatser till den publika sjukvården och välgörenhetens främjande. Till en början bars den i guldkedja i ett knapphål på livplagget. Numera utdelas den monterad vid ett antal smala guldlänkar, anbringade så tätt intill varandra att de liknar ett band. och bärs på bröstet som andra medaljer. Serafimermedaljen är den första officiella belöningsmedaljen med kunglig krona på övre kanten och den enda vars konungaporträtt på åtsidan icke utbytes vid inträffande tronskiften. Efter innehavarens död skall medaljen, liksom fallet med ordenstecken, återställas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, till skillnad mot alla övriga kungliga medaljer. Medaljen förlänades fram till 1975 av konungen i ordenskapitel, därefter förlänas den i hovprotokollet som en kunglig medalj (grupp D). Före 1975 var Serafimermedaljen en ordensmedalj (grupp E) placerad i grupp A.
 |
| Svärdsordensdräkten (-1844) |
Sveriges militära förtjänstorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748 för tapperhet till fält och till sjöss och sedemera som belöning för långvarigt gagnade verksamhet inom försvarsmakten. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare. Den fick till slut 5 grader för officerare:
KmstkSO kedja 1800-talets mitt - KmstkSO slutet av 1800-talet
KmstkSO m/1951
KmstkSO tygkraschan 1700-tal - KSO1kl m/1951
KSO1kl kraschaner m/1878, m/1919 och m/1919
KSO1kl kraschan m/1951
KSO
RSO - RSO i dansk montering - RSO2kl
Svm --- Svm (paradmontering)
SvGM --- SvSM
1788 instiftades ytterligare två klasser vilka endast utdelas i krigstid, senast i första klassen till Gustaf Mannerheim 1942. Ordenstecken som lilla ordenstecknet för Riddare av 1 klass men av stora ordenstecknets storlek i halsband, samt ett (RmstkSO1kl) eller två (RmstkSO) korslagda upprätta svärd som kraschan:
Till orden hör de 26/6 1850 instiftade Svärdstecknet (Svm) - innehavare kallas svärdsman - vilket utdelades till underofficerare/kompanibefäl och Svärdsmedaljen i guld (SvGM) och silver (SvSM) av åttonde storleken utdelad företrädesvis till underofficerare/plutonsbefäl.
RSO med etui
Svärdsordens Krigskors som instiftades 1952 har aldrig utdelats men har tre klasser: guld (SOKrgK1kl), silver (SOKrgK2kl) och brons(SOKrgK3kl). Band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall.
 |
 |
| Nordstjärnedräkten (-1844) | Dräkt för ledamöter i andliga ståndet (-1844) |
Svensk förtjänstorden och civil ämbetsmannaorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748 som belöning för "medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller tjänstemannagärningar, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar". Sedan konung Karl XI tid var nord-/polstjärnan symbolen för snille och intellekt, men även symbol för den svenske enväldige konungens person, "Roi polaire" - samtida med den franske konung Ludvig XIV, "Roi soleil", solkonungen. Den har följande grader:
KmstkNO kedja
KmstkNO 1878 - kraschan m/1951 - KmstkNO m/1951-1975
Kraschaner: KNO1kl c. 1770-80 - m/1951
KNO1kl - m/1919, m/1919 och m/1975
KNO - RNO - RNO
RNO som miniatyr
Sedan 1975 utdelas den enbart till förtjänta utländska och statslösa medborgare samt kungahuset. Den tidigare RNO blev då RNO1kl och en ny värdighet, RNO med ordenstecken i silver i likhet med RSO och RVO instiftades(???). Till orden hör Nordstjärnemedaljen (NOGM), instiftad 1986.
 |
| Vasaordensdräkten (-1844) |
Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg. Svensk förtjänstorden, instiftad av Gustaf III vid sin kröning den 29/5 1772 avsedd att belöna förtjänster inom de områden där SO och NO inte kunde komma ifråga. Konungens mening var att orden främst skulle tilldelas "för förtjänster om jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag". Den hade från början tre klasser, Kmstk, K och R. Den fick till slut fem grader:
KmstkVO kedja
KmstkVO m/1878
KVO1kl m/1919
KVO m/1878 - RVO före 1860, den s.k. "Vasatrissan" - KVO
RVO och LVO
RVO som miniatyr och bouton
Vt
VGM8 --- VSM8
VGM5 - VGM5 - VGM5 (paradmontering, medaljreversen visas) - VGM5 (revers) - VSM5 (revers)
Utlänningar tilldelades Vasatecknet (Vt) instiftat 1895. Den samma år instiftade Vasamedaljen i guld av åttonde (VGM8) och femte (VGM5) storleken samt i silver av åttonde (VSM8) och femte (VSM5) storleken utdelades främst till polisbefäl, lägre militärbefäl samt departementsskrivare.
 |
| Carl XIII:s ordens dräkt (1811-) |
Svensk förtjänstorden som instiftades av konung Carl XIII den 27/5 1811 och består av endast en grad:
Orden förlänas till frimurarbröder av den högsta graden som har ämbete ordens högsta ledning. Frånsett medlemmar av konungahuset samt högst 7 utländska ledamöter (senast till den engelska stormästaren, hertigen av Kent) är antalet begränsat till 30 ledamöter av världsligt stånd och 3 av andligt. Orden undantogs ordensrevisionen eftersom den inte är en statlig förtjänstorden och utdelas alltså fortfarande.
RCXIII:sO tillverkad 1862
All materials contained on this site are protected by Swedish copyright law and may not be reproduced, transmitted, displayed, published or broadcast without the prior written permission from the webmaster. Some material appear with special permission, but general copyrightJonas Arnell. All rights reserved.
