1868 Sällskapet CC (Cedant Curae)

• Emblem: bokstäverna CC ställda som spegelmonogram.
• Finns i Lund
• 200 bröder (2002)
• Grundades 20 september av studerande Carl Wilhelm Linell, Frans August Sundberg, Hasse Werner Tullberg, Carl Magnus Zander och Per August Hammarström
• Leds av en Stormästare
• 3 grader
• Valspråk: Cedant Curae ("Låt bekymren vika")
• Förutsättning för medlemskap: oftast student eller f.d. student vid Lunds universitet.

1897 Storaste Kroppkakan (SK)

• Emblem: en gubbe, vars överdimensionerade huvud är en kroppkaka.
• Finns i Lund
• ? bröder.
• Grundades den 2 mars av Kalmar nations kurator, Johannes Daniel Strömberg.
• Leds av en Storkakmästare
• 7 grader:
1. Riddare av röda bandet
2. Riddare av gröna bandet
3. Riddare av blå bandet
4. Kommendör
5. Kommendör av storaste kroppkakans röda band
6. Kommendör av storaste kroppkakans gröna band
7. Kommendör av storaste kroppkakans blå band
• Valspråk: ?
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Kalmar nation.

Orden instiftades på Fettisdagen och firades inledningsvis vart tredje år, men numera samlas man vart annat för att inte trängtan ska bli för svår. Ordensinsignierna utgöres av trätrissor i varierande storlek och av skiftande dignitet och som tillverkas i Kalmar län av småländsk fur och importeras. Till varje orden hör naturligtvis också initiationsriter. Det berättas att man i äldre dar lät recipienderna springa barfota i Lundagård. Det kan inte ha varit behagligt eftersom Storaste Kroppkakan av tradition firas i början av vårterminen.

Själva ordensmiddagen präglas av en genomarbetad ritual som utvecklats genom årens gång, till att bli ett verkligt mästerverk. Speciellt komponerade sånger sjunges av de så kallade Cantores Canceses. Denna, för kvällen samövade, kör får verkligen inte ligga på latsidan. Som ett exempel på den lyriska ådra som väckts i samband med Storaste Kroppkakan, kan citeras en strof ur "kroppkakans lov", författad av Sten-Bodvar Liljegren:

Själva seansen leds av en rad funktionärer ledda av Storkakmästaren, den storaste kroppkakans Vicarius i fenomenvärlden. Till varje kroppkaksfest är det tradition att en målning med "kroppkakeligt motiv" kreeras. I Akademiska Föreningens arkiv finns exempel på dessa enastående konstverk. Den mest famösa är 1933 års målning som visar nationens inspektor, biskopen Gustaf Aulén som banar väg över skyarna med en kroppkakefyllt tvåspann för att bli biskop i Strängnäs.

Storaste Kroppkakan är en förbindelselänk mellan gammalt och nytt, kontaktpunkt för gamla och nu aktiva nationsmedlemmar. De yngre känner historiens vingslag, och för de äldre är det ett ypperligt tillfälle att under festiva former få återuppleva det glada nationslivet, om blott för en kväll.

1926 Snapphaneorden

• Emblem: en tupp (hane) på ett gevär.
• Finns i Lund, Kristianstad och Köpenhamn .
• ? bröder och systrar
• Grundades den 5 mars av kuratorn Carl-Axel Lindbom
• Leds av en H. M:t Ursnapphanen, konung av Kristianstad, hertig av Villands, Östra och Västra Göinge samt Gärds och Frosta härader. Biträds av en Förste Stormästare och en Andre Stormästare.
• 5 grader:
1. Sven/Mö
2. Riddare
3. Kommendör av andra graden
4. Kommendör av första graden
5. Kommendör av stora korset
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Kristianstad nation.

Under de dansk-svenska krigen i Skåneland drog många skåningar, blekingar och hallänningar ut i skogarna och förde ett gerillakrig mot svenskarna. Den svenska militären benämnde allt motstånd de mötte i form av beväpnade bondskaror som "snapphanar".

Ordens egentlige skapare var kuratorn 1924-1927, Carl-Axel Lidblom. Ur Acta Christianstadensia, 1936: "Min tanke var att Orden framförallt skulle taga sikte på fyra punkter: Sambandet med hembygden, anknytningen till nationens förutvarande medlemmar, ett förnuftigt omhändertagande av novitierna samt fördjupandet av nationssamhörigheten och intresset för nationsarbetet". Vid denna tid saknades Lunds universitets nationer egna lokaler och de enda gånger nationens medlemmar träffades var vid nationsmöten och fester. Genom inrättandet av Snapphaneorden ville Lindbom ge en stadga åt nationens verksamhet, något som lyckats synnerligen väl. Snapphaneorden blev snart inte bara en lundensisk angelägenhet, utan 1934 bildades dotterloger, Kronlogen i Kristianstad och Christian IV:s loge i Köpenhamn.

Det första ordenskapitlet hölls i Lilla salen på Akademiska Föreningen. H M:t Ursnapphanen framträdde för första (och sista?) gången i egen hög person även om personen i fråga var gjord av papp och invigningstalet hölls av en härold. Orden leds av dess Förste Stormästare vilket ämbete alltid bekläds av nationens inspektor. Vid sin sida har han en Andre Stormästare som är en förutvarande kurator i nationen. Nationens fungerande kurator bekläder ämbetet som Förste Hovmarskalk och ordens övriga ämbetsmän utgörs av nationens funktionärer.

Efter det högtidliga intåget då Snapphanesången "Hell Dig Du Högre" unisont avsjungits slår man sig ner och inväntar spänt Ursnapphanens ankomst. Sedan 1926 har man dock väntat förgäves, kampen för de göingska färgerna leder alltid till att Hans Majestät tvingas sända en härold i sitt ställe. Denna medbringar trontalet som läses av prokurator och där vad som tilldragit sig i nationens liv sedan förra festen förtäljes. När hälsningar framförts från Kristianstad och Köpenhamn finner Förste Stormästaren tiden lämplig för en "kaffe och gögapaus". Sedan ordens funktionärer så förfriskat sig vidtar det stora ordensregnet. Efter högtidligt ordenskapitel vidtar sedan middagen och kl 24.00 (lokal snapphanetid) avsjungs "Göingevisan" vars uråldriga text och melodi icke undgår att framställa förundran hos de närvarande.

Orden har framträtt utåt då man 1933 utsåg flottans vedettbåt Snapphanen till Kommendör med det stora korset. Utnämningsbrevet hängde i båtens gunrum och har nu införlivats i Statens Sjöhistoriska samlingar. 1981 sjösattes en ny patrullbåt med det klingande namnet Snapphanen och detta nya fartyg bestods naturligtvis samma ära som dess äldre namne.

1955 Svarta Svanens Orden (SSO)

• Emblem: en svart örn på en gyllene? cirkel.
• Finns i Lund
• 250 bröder och systrar sedan starten.
• Grundades i maj av kuratelet Lars Rydberg, Scholander och Pålsson.
• Leds av en Stormästare
• 1 grad
1. Ordenstecken är en svart örn på en gyllene? cirkel. Ordensband kluvet i blått, vitt, blått.
• Valspråk: Glam och tornej
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem eller hedersmedlem i Hallands nation.

Svarta Svanens Orden har som sina ädla och höga syften "att främja kontakten mellan olika generationer halländska studenter i Lund". Det hela började på ärevördiga "Järn-vågen", det vill säga Järnvägsrestauranten mitt emot stationen. Därstädes plägade i början av fyrtiotalet åtta ynglingar om lördagarna inmundiga pyttipanna - betydligt bättre och mer finskuren än Akademiska Föreningens dito. Helan togs under tystnad medan en i sällskapet tog för vana att till halvan deklamera Carl Snoilskys dikt Svarta Svanor. Sedan pyttätarnas skara skingrats fortsatte recitatören att improvisatoriskt föredra dikten i andra sällskap och i andra lokaler. Detta under en tämligen uttänjd Sturm-und-Drang-period. Slutligen drabbades även Hallands Nation av hans deklamerande, och det till den grad, att Nationens styresmän beslöt inskrida.

Medlet var en vacker medalj, ritad av Lars Rydberg (dåvarande Prokurator i Nationen). En solig vårdag 1954, ute på Östarps Gästgivaregård, i närvaro av nationens medlemmar, talade Kurator Bengt-Göran Carlsson om "storartade och gripande framförande av Snoilskys dikt", varpå han fäste medaljen på den överraskade och omtumlade delikventens bröst. Föga anade den medaljprydde vad detta skulle bära med sig i framtiden. Ej heller vann han mera insikt, när han ett år senare ombads komma till den nyss invigda Hallandsgården. Hans uppgift skulle enligt budbäraren vara att dela ut nådevedermälen till förtjänta nationsmedlemmar, enkannerligen byggansvarige och festkommittén. Men annorlunda blev det. Nationen hade grundat en orden - Svarta Svanens Orden. Förste innehavaren av medaljen med den flygande svarta svanen fick dubba och medaljbehängde tvenne kvinnor och elva män.

Ordens höga syfte är "att belöna betydande arbete till Hallands nations fromma eller utomordentliga bidrag till nationslivets blomstring samt att främja kontakten mellan olika generationer halländska studenter i Lund". "Litet Ordenskapitel varje år i flyttfågelstider, och stort Ordenskapitel vart femte år med början 1960."

1959 Collegium Filbyterium Lundense (CFL)

• Emblem: Folke Filbyterstatyn i Linköping.
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades den 14 november av inspektor professorn Holger Arbman.
• Leds av en Hövding
• 1 grad:
1. Ordenstecken är Folke Filbyterstatyn i Linköping utförd i tenn. Ordensband i rött.
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och curator, procurator, notarius, sexmästare, sexmästarinna, idrottsförman eller husförman i Östgöta nation, alternativt boende i Östgötland med gagnelig verksamhet för nationen, alternativt övriga som verkat för nationen med gagnelig verksamhet.

Orden är årsbarn med nationshuset, Ostrolocus och instiftades på invigningsaftonens middagsfestlighet. Om denna fest som roade 185 och kostade 10 000 kr visste man att berätta länge bland östgötar. Collegiets höga sammanträde äger rum vart tredje år uppå den lördag som ligger närmast Sancti Josaphats dag, numera benämnd Emil (14/11). Ordenstecknet överlämnas under "akademiska former" på latin. Ceremonin är dock inte enbart högtravande: Ordens höge beskyddare, Folke Filbyter, låter regelmässigt ett personligt sändebud deltaga i Collegiets sammanträde. Sändebudet, som alltid kommer till häst, framför hälsningar från Folke Filbyter och medför de ordenstecken som skall utdelas av hövdingen. Det högtidliga ceremonielet vid upptagandet av nya medlemmar i Collegiet understryker klart att Collegiets signum - i likhet med promotionsinsignierna - endast utdelas till dem som gjort sig förtjänta därav.

1959 Äggorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades av med. stud. Mats Larsson m.fl.
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet.

1960 Dackeorden +

• Emblem:
• Fanns i Lund
• ? bröder
• Grundades den 20 april av kurator Söderström, inspektor Pleijström, näverlurare Larsström och notarius Bergström, insomnad 1970.
• Styrdes av en ?
• 6 grader:
1. kotte med grått band
2. kotte med nationsband (kluvet i gult, rött, gult?)
3. kotte med rött band
4. kotte med gult band
5. bark med rött band
6. bark med gult band
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet samt tjänsteman, senior eller husförman i Smålands nation, liksom småländska kårvicear och kårordföranden.

Nationshuset Dackegården invigdes den 19 mars 1960. Till den första ordenssammankomsten "erhöll endast de kallelse, som på ett aktivt sätt bidragit med arbetsinsatser i samband med Dackegårdens invigning. Orden avhöll ett mindre årligt sammanträde och ett större var tredje år för 2:or, d.v.s. medlemmars äkta och oäkta hälfter liksom övriga nationsmedlemmar, om möjligt den 20 april som var ett "heligt datum". Festandet inträffade på Dackegården när det inte begav sig på AF, och inleddes med att nationens inspektor uppläste några väl valda och högtidliga ord iförd en fäll och lösskägg. Sedan intogs de nya medlemmarna och därpå var det fest. De första urdackarna hade ett D på ordensbandet, och övriga hade en romersk siffra som betecknade vilket år de antagits, d.v.s. III för 1963 o.s.v.

1968 hölls ingen ordensfest, utan kraften koncenterades till jubileumsbalen på hösen. 1970 hölls sista ordensfesten, som sammanslogs med invigningsfesten av Korpamoen. Så bildar två nationshus parentes mellan Dackeorden.?

1962 Den Stora Ostkakan ?

• Emblem:
• Fanns i Lund
• ? bröder
• Grundades ? av
• Styrdes av en ?
• ? grader:
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, samt tjänsteman, nationstjänsteman i Smålands, Blekinge och Kalmar nationer.

Festen avhölls på våren: mer slutet 1962, öppnare 1963 och vars varaktighet är höljt i ett töcken. Det var en kulinariskt sett vansinnig fest eftersom den enda maten bestod av ostkaka och dryckerna av svartvinbärsbrännvin och punsch till kaffet. Två medaljer (ordenstecken?) är kända, dels en med inskriptionen "uti ostkakans glans" och en i form av en ostkakebunke i miniatyr.

1966 Gustav Adolfsorden

• Emblem: siffran 6 över siffran XI.
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades 6 november av ?
• Leds av en ?
• 9 grader (tre brigader med tre grader i varje):
1. Litet ordenstecken i gult ordensband.
2. Mellanstort ordenstecken i gult ordensband.
3. Stort ordenstecken i gult ordensband.
4. Litet ordenstecken i blått ordensband.
5. Mellanstort ordenstecken i blått ordensband.
6. Stort ordenstecken i blått ordensband.
7. Litet ordenstecken i vitt ordensband.
8. Mellanstort ordenstecken i vitt ordensband.
9. Stort ordenstecken i vitt ordensband.
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Göteborgs nation.

Gustav Adols fest tillika orden har samma ursprung i det tidiga 60-talet. Det hela började när Lunds Studentsångarförening sjöng vid Gustav Adolfsföreningens årsmöte vilket hölls i Universitetets aula varje år den 6 november. Efter samlades de glada studentsångarna i det inre rökrummet på det anrika Håkanssons konditori där det röktes cigarr i syfte att försöka återskapa Lützen-dimman. Man avåt Gustav Adolfbakelser och var oerhört Gustavadolfianska och göteborgska.

Så småningom fick firandet allt fastare former och från och med 1966 firas festen regelbundet som en frackfest i Stora salen på AF. De första åren åts middagar var rätter var inspirerade av 1600-talets taffel. 1966 åt man till exempel de exotiska rätterna Gems och Renben. Till de första årens tradtioner hörde också ett tåg genom staden från Tegnérplatsen till Bohus. Dessutom hör det till traditionen att intaga kaffe med GA-bakelse och punsch till middagen. Då hedrar konung Gustav II Adolf med maka tillställningen med sin närvaro och talar till sina göteborgska undersåtar.

1966 Bockaorden

• Emblem: Hallandsbocken på en gyllene? cirkel.
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades 19 november av ?, vilande mellan 1974 och 1982.
• Leds av Stora Rådet lett av ?
• 6 grader (Ordenstecken är Hallandsbocken på en gyllene? cirkel. Ordensband kluvet i blått, vitt, blått.):
1. Träbock
2. Stenbock
3. Bronsbock
4. Silverbock
5. Guldbock
6. Bockstensman
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Hallands nation.

Orden såg dagens ljus på Akademiska Föreningen, och definierade sina klasser av Stora Rådet sålunda:
Bockstensmännen äro de äldsta och visaste av alla bockar. De högre sinnena synes vara fullkomligt unikt utvecklade. Deras andliga gåvor äro även stora och man måste anse dem för kloka och förståndiga, ehuru deras minne icke är särdeles gott. Som unga bräker de. Tårgropar saknas.
Med likgiltighet skådar guldbockarna ned i de fruktansvärda avgrunder. Bekymmerslöst, ja nästan övermodigt, beta de på lodrätt nedstupande branter. De äga en jämförelsevis ofantlif styrka och en beundransvärd uthållighet. Drycker kunna de icke undvara, därför undvika de trakter, som äro helt torrlagda. Guldbockarna anser att killingkött är särdeles välsmakande. Som unga bräker de. Tårgropar saknas.
Silverbockarna äga i hela sitt uppträdande någonting allvarligt och värdigt. Dock lär erfarenheten dem snart, att med mycken slughet och list mötande hotande faror. Vid sitt ätande visar de sig mycket nyckfulla, smakar på litet av varje och stannar ej ens vid det bästa. Silverbockarnas stämma är liksom guldbockarnas vissling, men är mer uttänjd. Skrämda låter de höra en kort nysning. Retade åter, blåsa de hårt genom näsborrarna. Som unga bräker de. Tårgropar saknas.

Sinsemellan lekfulla upptågsmakare visa sig bronsbockarna försiktiga och skygga mot främmande varelser och fly vanligen vid minsta buller, ehuru man ej alldeles kan säga, att detta sker blott av fruktan, ty i nödfall strida de modigt, och ådagalägga ett visst tycke för slagsmål, vilket passar dem förträffligt. Som unga bräker de. Tårgropar saknas.
Vid varje tillfälle visa stenbockarna sin skicklighet i att klättra och hopppa och därtill ett mod, en beräkning och en beslutsamhet, som länder dem till all heder. Fångna stenbockar väcka ej mindre förvåning än de i frihet levande, genom att alltid med fullkomlig säkerhet uppnå den plats de med sitt språng åsyfta. Stenbockens språngkraft är nästan fabelaktig. Som unga bräker de. Tårgropar saknas.
Många träbockar hava ett nyckfullt, andra ett verkligt elakt och bakslugt lynne. Redan under sina första levnadsdagar löpa de vilda träbockarna omkring med samma djärvhet och säkerhet som de äldre. Det är ej lämpligt att leka ens med halvväxta träbockar. Träbockarna äro av naturen mycket tillgivna, äro äregiriga och högeligen tillgängliga för smekningar. De bräker. Tårgropar saknas.

1967 Finnorden

• Emblem: jätten Finn ridande på Lunds domkyrka.
• Finns i Lund
• 300? bröder och systrar
• Grundades den 9 december av Ebba Lyttkens
• Leds av en Storjätte
• 9 grader (ordenstecken jätten Finn ridande på Lunds domkyrka med olika ordensband beroende på grad):
1. I:1 Ringare
2. I:2 Röjare
3. I:3 Rivare
4. II:1 Strävare
5. II:2 Stöttare
6. II:3 Sprängare
7. III:1 Väktare
8. III:2 Väpnare
9. III:3 Kommendör
• Valspråk: "Allt jag har av smak och dille vill jag giva detta gille FINN FINN FINN"
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet. Medlemskap i Orden kan vinnas i Hälsningsgillet, Gerdagillet eller Finngillet och genom att avlägga ett kraftprov. Eventuellt medlemskap i Orden avgörs av Storjätten.

Finnorden instiftades när det nya nationshuset invigdes, och har som ändamål att utveckla och förädla de naturliga instinkter som förefinns att med alla medel jämna Lunds Domkyrka med marken. I detta syfte rekryterar orden medlemmar för att slutligen uppnå erfoderlig arbetsstyrka. Denna idé uppkom för att man ville nå balans i stadskärnans exploateringsgrad när studentbostadshuset uppfördes (alt. nationshuset?). Namnet kommer från jätten Finn, den legendariske byggaren av Lunds. Prästen Laurentius bad en jätte att bistå honom vid byggandet av Lunds domkyrka. Jätten accepterade och krävde som enda löning att prästen skulle komma på vad jätten hette. Om prästen misslyckades skulle han få betala antingen med sina egna ögon eller med solen och månen. I sista stund lyckades Laurentius frambringa rätt svar, Finn, varpå jätten blev så arg att han försökte rasera hela bygget. Samtidigt träffades Finn av solens strålar och förstenades på den plats är han står än idag, invid en av pelarna i kyrkans krypta.

Vid ett extra nationsmöte i Domkyrkans krypta kl 2 på lördagsnatten instiftades orden. Max von Sydow framförde Esaias Tegnérs dikt "Lundagård" till tonerna av Finlandia, varpå ett trettiotal av gästerna med landshövdingen som "förste resare" inskrevs i ordensboken efter att med klubba betvingat upp den kända tivolibegivenheten "Starke Arvid" i höjden. Efter den högtidliga invigningen följde invigningsmiddag i den nya gillestugan för 200 personer. Finn firas varje år i mars månad, oftast på Gerda-dagen eller en dag nära jättedottern Gardas namnsdag.

1967 Knävlingagillet / Knävlingaorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades 11 november av Anders W Mårtensson
• Leds av en ?
• 6 grader:
1. Knävling av VI:e graden
2. Knävling av V:e graden
3. Knävling av IV:e graden
4. Knävling av III:e graden
5. Knävling av II:a graden
6. Knävling av I:a graden
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem av Sydskånska nationen.

De flesta lundanationer hade redan sina ordnar när tanken föddes att även Sydskånska borde ha en alldeles egen nationsorden. På samma sätt som andra nationsordnar borde också Sydkånskas anknyta till den inhemska kulturen. Trots sin progressivitet är sydskåningen fast förnakrad i hembyggdens traditioner. Som en självklarhet framstod det därför att ordenssymbolen borde vara ett uttryck för dessa traditioner.

Då fick Anders W Mårtensson, stor kulturpersonlighet, ja Kulturens chef, nu hedersledamot, helt plötsligt sitt livs första snilleblixt, Med sina djupa insikter om skånskt folkliv erinrade han om att de sydskånska byamännen före formulär- och dataåldern kom till byastämman försedda med en träbricka. På denna bokfördes respektive hemmansägares servituter, utskylder och tillgångar genom diverse hack och tecken. Träbrickan visade alltså sydskåningens status. Den gamla beteckningen på denna träbricka var "Knävling". Ordet hänger samman med verbet "knävla" (i vissa dialekter knäbla, eftersom "v" och "b" fonetiskt sett har vissa beröringspunkter). Betydelsen av detta verb var en gång i tiden helt objektivt "räkna". Den förskjutning i betydelse som verbet undergått är djupast sätt ett utslag för den begåvning som är medfödd hos en sydskåning, ett förhållande som knappast kan klandras. När dessa finurliga sydskåningar kom hem till sina stugor tog de nämligen fram sina fäderneärvda pennaknivar och förbättrade egenhändigt på träbrickan sin sociala status. "Knävla" kom därför att få bibetydelse av "fiffla" och blev därför oanvändbart som term i den exakta matematikvetenskapen.

Professorn i österlenska språk, Gösta Vitestam har redogjort för en del fascinerande forskningsrön: "Bruket att tälja träbitar är mycket gammalt (jmfr totenism). Genom uppfinningen av knävligen lade sydskåningen grunden till det moderna hålkortssystemet. Den betydelse detta haft på det merkantila och tekniska området vida utanför Sydskånes gränser kan säkert teknologsammanslutningen intyga. Märk väl att detta skedde vid en tid då smålänningnarna fortfarande räknade på fingrarna, om de överhuvudtaget kunde räkna."

Knävlingagillet är mycket intressant. Upptakten består av stötar ur ett äkta sydskånskt byahorn. Därefter sjungs den särskilda knävlingakantaten:

"Vasatrissan" är det folkliga smeknamnen på Vasaordens äldre ordenstecken. Detta utgjordes endast utgjordes av den oval som idag är centrum i ordenskorset. Efter dessa stolta strofer följer installation av nya knävlingar samt avancemanget för andra. Därefter tågar alla till dukade bord. Och vad är naturligare för sydskåningen att förtära en kväll som denna än gås, svartsoppa och äppelkaka? Med fyllda bukar och ett strålande humör beträds dansgolvets tiljor. När kvällen tar ut sin rätt, har en superb sexa tillretts. De hågade avslutar festligheterna så som det börs - ätandes!

1968 Nyckelorden

• Emblem:
• Fanns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Styrdes av en ?
• 3 grader (ordensband kluvet i svart och gult):
1. Fotnyckel
2. Handnyckel
3. Huvudnyckel
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem av Västgöta nation.

Nyckelevangeliet

Och det hände sig på den tiden, att från Curator Furåkrius utgick ett påbud, att hela nationen skulle frackskrivas. Det var inte den första frackskrivningen, men den hölls när Järlgren var chef över skänken. Då färdades alla, var och en till sitt Grand, för att låta frackskriva sig. Så gjorde och Petrus, Sverinus och Zekéus, ty det var på deras inrådan frackskrivningen skedde. Och eftersom de bodde på Tua i Allhelgona, så begav de sig till Grand i S:t Petri. I samma nejd voro då några sexmästeriledamöter och höllo vakt över hjorden.

Då stod en av nationens festmästare upp framför dem och talade sålunda: "Varen icke förskräckta, ty jag bådar Eder en stor glädje, som skall vederfaras Eder alla! Idag har en Orden blivit född, och dess namn skall vara Nyckelorden. Och detta skall för Eder vara tecknet: I skolen finna bleck, utvisande drottning Margreta letande efter denna Assa-nyckel till låset på Stockholms slott, som hon tappade bort, då hon i Västergötland drev Albrekt av Mecklenburg på flykten i nådens år 1389

Trenne grupper skall framgent hjälpa henne i sitt letande:
PRIMO: inspektor, kurator, kommittén för den första frackskrivningen samt alla de, som låter frackskriva sig för femte gången. Denna grupp bär kronförsedda bleck och benämnes huvudnycklar. Dessa nyckelpersoner bär såväl under frackskrivningen som under påföljande gästabudet vit kalott. Vidare har dessa att före den årliga frackskrivningen under festmästarens ledning besluta om särskild intagning i grupperna.
SECUNDO: Denna grupp benämnes handnycklar. Den består av alla de, som låter frackskriva sig för trdeje gången. Blecket har gul bård och är utan krona,
TERTIO: Denna grupp benämnes fotnycklar. Den består av alla de som låter frackskriva sig för första gången. Blecket har blå bård och är utan krona.

Efter frackskrivningen visar festmästaren vägen till gästabudet, och kontrollerar han, att inga obehöriga dyrkat sig in. Mellan frackskrivningarna har han vidare att gömma och begrunda allt i sitt hjärta, på det att allt inom Nyckelorden i alla tider måtte gå i lås. Givet i Lund och Västgötagården den 24 februari 1968 Rolf Wallgren

Återupplivad ?: numera är ordenstecknet utformat som ett femarmat kors.

före 1970 Julbordsätarorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar.
• Grundades ? av ?.
• Leds av en ?
• ? grad:
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, ?.

Troligen en orden för kuratorskollegiets julbord.

1970 Korporden?

• Emblem: en svart korp med en gul spade på röd botten.
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar.
• Grundades 19 november av ?.
• Leds av en ?
• 1 grad:
1. Ordenstecken är svart korp med en gul spade på röd botten. Ordensband kluvet i gult, rött, gult?
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Smålands nation och husbyggare av nationshuset Korpamoen.

På eftermiddagen invigdes det nya nationshuset Korpamoen och då utdelades en husbyggarorden.

1971 Polstjärnan (+)?

• Emblem:
• Finns i Lund, Malmö
• ? bröder
• Grundades av organisationssekreteraren vid Lunds studentkår Jan ?
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: skall ha varit elevrådsordförande

1976 Snörsjöaorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av inspektorn professor Carl-Erik Fröberg, hustrun Louise Fröberg, Lennart Atteryd, Johan Fritzdorf, Margareta Fritzdorf och Anders Niwong.
• Leds av ett ordensråd lett av nationens inspektor
• 5 grader (ordensband kluvet i rött och blått):
1. 5:e klass, Torvvändare
2. 4:e klass, Stigfinnare
3. 3:e klass, Flottare
4. 2:a klass, Rallare
5. 1:a klass, Jägare
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Helsinkrona nation (genom dispans även andra nationer) samt "hava insikt i ordenssällskapets syfte".

I mitten av sjuttiotalet började de stora studentfesterna uppleva sin renässans. Det blev då naturligt för nationen att instifta sin egen studentorden. Det var ganska givet att orden skulle bygga på Snörsjöamossen. Snörsjöarorden är väl bekant för varje fifflare i nationen och så även för en del juris studerande för vilka mossen har blivit ett intressant åskådningsexempel för fastighetsrätt. Historien börjar 1947 då Emmy Ekberg, tidigare medlem av nationen avled och i testamente förordade att Nationen skulle få en stipendiefond i vilken det ingick en del fastigheter. Dessa utgjordes av skog och torvmossar och var belägna strax norr om Markaryd i Småland. Genom försäljning av mossen skulle medel tillföras stipendiefonden, men då ägandeförhållandet till fastigheten var minst sagt komplicerat skulle det dröja ända till 1971 innan nationen kunde få lagfart på sin del. Då hade även HD sagt sitt i ärendet. Tanken med orden har aldrig varit annan att skapa en trevlig anledning för en årlig nationsfest.

Orden instiftades 1976 i Nationsrummet på Helsingkronagården. Där avåts gravad lax och stuvad potatis. Som tecken på sin värdighet beklädde sig stiftarna med var sin syllspik i nationsband. Syllspikarna hade hämtats från den nedlagda och uppbrutna järnvägen som gick över mossen, och sedan blivit blästrade på det i vårt upptagningsområde då befintliga Öresundsvarvet. Den första stora ordensfesten hölls 1978 för 180 personer i AF:s stora sal. Då presenterades ordenstecknet som fulländats till designen av Lennart Atteryd och Peter Runnerström. Ordenstecken visar en avbild av mossen med karttecken utvisande mossens geografi. Ju högre upp i graderna, ju mer fulländad karta. Genom att återkomma till ordensfesten uppflyttas man i graderna.

Ordensfesten avlöper sålunda: efter gemensam samling avtågar recepienterna till sitt ordenskapitel och blir upptagna i orden samt får sin första duvning i ordens och mossens bakgrund. Äldre ordensmedlemmar avhåller ordenskapitel för sig. Då stadgarna för orden drogs upp kom det faktum att mossen ligger i Småland att få till sin följd att orden gavs en viss image av kommersialism, expansionism, exploatering m.m. Anledningen står klar för varje lundastudent som vet vad Småland närmast förknippas med i Lund. Därför vill orden på ett skämtsamt sätt vara en "motpol".

1977 Örnorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av en Ordförande
• 4 grader
1. I graden (ordensband i rött)
2. II graden (ordensband i vitt)
3. III graden (ordensband i blått)
4. IV graden, Kungsörn (ordensband i kluvet i rött, vitt, blått)
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet, medlem i Värmlands nation.

Vid sextiotalets stormiga slutår då allt gammalt skulle omvärderas och om möjligt helt avskaffas tynade Värmlands nations årliga frackfest bort. År 1976 hade intresset för frackfester vuxit i nationen, vännationsutbytet skedde oftast vid festtillfällen som dessa och sist men inte minst hade installationer av hedersledamöter inte skett på många år. Nationskollegiet skred till verket. Man tog inte steget fullt ut första året utan balen var ett samarrangemang med Västgöta nation. Man lyckades samla inte mindre än 70 personer i högtidsdräkt. För denna fest förfärdigades en specialmedalj med initialerna W och V representerande de båda arrangörsnationerna.

År 1977 var nationen mogen att ensam borga för en fest à la glamour. I stället för medalj stiftades en studentorden i fyra grader, där den högsta gradens ordensband är en sammanslagning av de tre tidigare gradernas färg och utformat som nationsbandet. Vid det första ordenskapitlet installerades professor Carl M Elwing som nationens inspektor och året efter, 1978, upptogs nationens advokat Rolf Andersson som hedersledamot i Värmlands nation. Balen hade nu sats i rullning igen, och nationens frackfest går fortfarande av stapeln under våren.

Nationens ordenskapitel präglas av enkelhetens stilfulla värdighet utan att därför vara överdrivet formell. Flankerad av nationens fanor förklarar ordföranden, nationens inspektor, mötet öppnat. För att hylla vårens intåg i denna blåsiga landsände sjungs "Vintern ra..". Förväntansfulla deltagare tas sedan upp i orden genom att på ordförandens anmaning träda fram för att av kurator behängas med ett ordenstecken. Trägna festdeltagare kan genom flitigt och förhoppningsvis trivsamt festdeltagande befordras till högre grader. Som kronan på verket avslutas kapitlet med "Värmlandssången" och då sista versen tonat ut är inte ett enda värmländskt öga torrt.

1966 Sällskapet Festivitas (Societas Festivitas) Uppdaterad!

• Emblem:
• Finns i Uppsala, Lund (1979) och Köpenhamn (1995)
• ca 800 varav omkring 250 aktiva bröder
• Grundades av av Carl Andersson, Östgöta nation i Uppsala
• Leds av en Stormästare på respektive ort.
• 7 grader (ordenstecken i halsband)
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: på ett förtjänstfull sätt varit verksam i ledande befattning inom studentnationernas eller motsvarande studentorganisationers klubbmästerier, balmästerier och servicefunktioner.

1982 Ordenssällskapet Berghska huset (OSBH)

• Emblem: På en vit sköld ett kors samt bokstäverna O, S, B och H, allt i rött
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av ett konsistorium
• ? grader:
• Valspråk:"
• Förutsättning för medlemskap: student vid .

1971 flyttade Malmö nation i Malmö från Norra Vallgatan till Berghska huset vid Stortorget och det är därifrån som ordenssällskapet fått sitt namn. 1982 samlades ett antal s.k. tjänstehjon på Berghska till ett möte med syftet att bilda ett ordenssällskap. Orsaken var bl.a. det växande hotet om vräkning från Berghska. Ett ordenssällskap skulle förhindra att alla skingrades för vinden och tappade kontakten med varandra. Arbetet avstannade dock och det första ordensmötet avhölls först 1984.

De första sex åren rekryterades medlemmarna endast från tjänstemannastaben på Berghska och senare NyBergh. I de nya stadgarna från våren -90 poängteras istället bibehållandet av Berghaandan. Denna "anda" låter sig inte definieras i några få meningar men förhoppningsvis har aspiranterna fått känna en pust av den under de öppna sammankomster som de varit på i ordens regi.

Efter 13 år på Berghska vräktes nationen därifrån och blev anvisade en liten lokal på Stora Nygatan. Denna lokal döptes naturligtvis till NyBergh men blev tyvärr inte ett "andra hem" för nationarna på samma sätt som Berghska huset haft. 1990 var det dags igen, nationen vräktes. Men denna gång grep "huvudkontoret" i Lund in och lade utan förvarning ner Malmöavdelningen helt och hållet. Har arrangerat vår- och höstbaler.

1984 FEMVAK'D

• Emblem:
• Finns i Lund
• 18 bröder och systrar
• Grundades av kårpartiet FEMVAK´Ds 18 deputerade i Lunds studentkår 1984: Ld I 1 Helene Engvall, Ld II 1 Henric Cronström, Ld III 1 Göran Sewring, Mlm I 1 Evan Klintner, Mlm II 1 Margareta Johnsson, Mlm III 1 Per Foreby, Mlm IV 1 Lars Hessman, Mlm V 1 Per Cederstam, Hb I 1 Marianne Larsson, Hb II 1 Hans Richmond, Hb III 1 Björn Håkansson, Ssk Krstd Hd I 1 Per Ekholm, Ssk Krstd Hd II 1 Kristina Bjekén (Titti Wirén), Ssk Krstd Hd III 1 Åke Sjöberg (Gustafsson), Ssk Krstd Hd IV 1 Per Warfvinge, Ög Vg Bl Klm I 1 Anna Eklöf och Ög Vg Bl Klm II 1 Magnus Berggren
• Leds av en Director Speciosissimus
• 4 grader:
1. FEMVAK'Dare
2. Kandidat
3. Deputerad (högsta graden, och de enda som tillåts deltaga på ordensmöten)
4. Senior (I denna grad befinner sig de "pensionerade" deputerade.)
• Valspråk:"Din röst i höst, egen kår i vår" eller "Nu super vi upp torrisarnas pengar". Kan även höras sjunga nidvisor om Fris:are (på melodi: Små grodorna)
• Förutsättning för medlemskap: student vid Tekniska Högskolan i Lund och inväljs av "de aderton deputerade", d.v.s. de med 3:dje graden.

Ordenssällskapet FEMVAK'D bildades 1984 då teknologerna äntligen fick en egen kår, TLTH. Före 1984 ingick teknologerna i Lunds studentkår och för att föra fram sina åsikter i kårens deputerade (fullmäktige) hade teknologerna ett parti som hette FEMVAK, vilket senare döptes om till FEMVAK'D. Sista året teknologerna var med i Lunds studentkår hade de 18 mandat i deputerade vilket gav dem stort inflytande i kårpolitiken.

Det var dessa 18 som bildade ordenssällskapet. Det finns 18 stolar i ordensällskapet, och var stol kan endast besittas av en person. För varje ny deputerad så måste en befintlig väljas ut ur sällskapet och placeras hos seniorerna.

1988 WPA - Waldemars Akademiska Punschakademi

• Emblem: ?
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och manlig chefstjänsteman vid Kalmar nation.

Detta hemliga ordenssällskap samlas en gång per termin för att inmundiga den gudabenådade drycken punsch (waldemariterna bär därför som insignie en punschkopp i tenn i ett grönt och vitt band runt halsen) samt äta ärtsoppa och pyttipanna. För att inträda i orden behöver man avlägga vissa prov och det är inte vem som helst som blir anmodad, men man ska ju i alla fall innehaft en chefstjänstemannapost på nationen. WPA har sin kvinnliga motpol i Beatha.

1991 Den Ärofulla Tandborstorden (TBO)

• Emblem: två korslagda tandborstar i rött
• Finns i Lund
• 9 bröder
• Grundades 11 maj av studenterna Sven Gustafsson och Fredrik Tersmeden
• Leds av två Stormästare
• 4 grader:
1. Riddare
2. Kommendör
3. Kommendör av 1:a klassen
4. Kommendör med Stora Korset
• Valspråk: Pro Virtutibus Veribus
• Förutsättning för medlemskap: personligen utvald av stormästarna.

Ordens syfte är att värna om De Sanna Värdena. Sammanträder en gång per år.

1992 Kilian & C:o Orden (ursprungligen Kilian Stobæi Orden)

• Emblem: saknas
• Finns i Lund
• 11 bröder och systrar med särskilda definierade uppdrag inom orden; därutöver kan ett valfritt antal värdiga personer adjungeras vid varje enskild ordenssammankomst.
• Grundades 2 juni av studenterna Fredrik Tersmeden och Magnus Thuresson, upptog sin verksamhet 1 maj 1993.
• Leds av en Stormästare
• Inga grader
• Valspråk: ej lämpat för tryck

Ordens egentliga syfte är att i samband med första maj offentligen smäda Rector Magnificus vid Lunds universitet, men då tillfälle härtill alltför sällan gives består de huvudsakliga aktiviteterna av att hålla vanvördiga improviserade tal till de olika bysterna och statyerna (ursprungligen dock endast Kilian Stobæus byst) på och kring universitetsplatsen samt att därvid förtära särskilt utvalda drycker.

1993 Panorden (PO)

• Emblem: Ett vitt malteserkors med kulförsedda spetsar som kröns med ett förgyllt lejon med ett svärd och en bok. Mittmedaljongen är på vit botten, en röd borg med tre torn (Lejonet är från universitetes sigill, borgen är Lunds stadsvapen).
• Finns i Lund
• 126 panbröder
• Grundades den 6 februari av fyra bröder efter uppmaning från PAN, alla sanna vandrares beskyddare.
• Leds av en Ordensmästare.
• 7 grader
1. Junker
2. Väpnare
3. Riddare 2:a graden
4. Riddare 1:a graden
5. Storriddare
6. Kommendör 2:a graden
7. Kommendör 1:a graden
• Valspråk: Pan Imperator Noster Omnium Bonarum Artium Dictator Perpetuus ("Pan, vår befälhavare, alla ljuva konsters eviga härskare")
• Förutsättning för medlemskap: manlig student vid Lunds universitets fyra ursprungliga fakulteter (filosofi, medicin, juridik och teologi) eller därtill likställd kanalje. Den sökande skall rekommenderas av en fadder (riddare) och godkännas av ordens kommendörer.

Ordens ändamål är inte blott att bevara de lundensiska traditionerna per se. Men syftet, vilket inte får yppas ' för oinvigda, är från den tesen inte oöverstigligt avlägsen. Hur ordensbröder mer i detalj gå tillväga för att förverkliga sitt ordenslöfte är emellertid inte lika höljt i dunkel som en skara hemlighetsmakare skulle önska: panbröder skymtats inte sällan jagandes nymfer, i enlighet med PANs vilja, på Grand Hôtel eller i dess omedelbara närhet. Panorden, som är helt fristående från nationer, studentkårer, studentföreningar och deras paraplyorganisationer, är därmed Lunds i särklass största helt självständiga och nu levande studentordnar.

1994 Arne Ankas Adepter (AAA)

• Emblem:
• Finns i Lund
• 250+ bröder (2004)
• Grundades av Niklas Truedsson & Anders Dahlin
• Leds av en Storanka
• Inga grader (finns dock Hedersankor)
• Valspråk: -
• Förutsättning för medlemskap: Manlig förman på Lunds nation

En orden där män träffas för att umgås tillsammans, utan svårt kvinnligt inflytande. Orden står under Charlie Christensens (Arne Ankas skapare) beskydd.

1996 Ordenssällskapet Apis

• Emblem: ett honungsbi
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• 1 grad
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och gammal kårpresidial i någon av Lunds studentkårer efter 1996 eller i centralorganet LUS (Lunds universitets studentkårer) .

Orden skapades efter att Lunds studentkår hade lagts ner och ett stort antal mindre kårer hade skapats. Orden har hämtat sitt namn från släktet honungsbin och därför är all symbolik hämtad därifrån. Varje höst samlas "svärmen" som leds av den inre cellen. Den inre cellen består av två drönare och en vise (bidrottning). De som är valda till den inre cellen leder orden under två år och träder därefter tillbaka till vanlig medlem.

Under ordenskapitlet väljs de nya medlemmarna in och visen avsmakar årets honungsskörd. Efter ordenskapitlet anordnas en bal. Ordens syfte är att koppla ihop gamla generationer av kårpresidialer med de nuvarande. Ordensmedlemmarna bär en sexkantig medalj med ett honungsbi i gult band.

2001 Gröna Féens Orden eller L'ordre de la fée verte

• Emblem: en gyllene fé mot grön bakgrund
• Finns i Lund
• 12 bröder och systrar
• Grundades av studenterna Viktor Agering, Gabriel Stille och Nils Gustafsson
• Leds av en Stormästare
• 1 grad:
1. Riddare
• Valspråk: Avancez!
• Förutsättning för medlemskap: ofta student vid Lunds universitet

1. "Gröna Féens Ordens syfte är att främja genialiteten och bekämpa förflackningen i den mänskliga civilisationen. Detta uppnås främst genom spirituella konversationer under inmundigande av absint.
2. Som riddare av Gröna Féens Orden kan upptagas person, som uppvisat prov på genialitet, ogillar förflackning, har en kosmopolitisk attityd och besitter ett visst mått av självdistans."

Ur "Les statuts d'ordre de la fée verte"

2002 ALKis (Akademiska Föreningen, Lunds Universitets Studentkårer och Kuratorskollegiet i samarbete)

• Emblem: en svart pingvin mot vit bakgrund
• Finns i Lund
• 23 bröder och systrar (höstterminen 2004)
• Grundades av presidierna i AF, LUS och KK höstterminen 2002.
• Leds av Överkollegiet, som består av sittande ordförande resp. ombudsman på AF, LUS och KK.
• 1 grad:
1. ?
• Valspråk: Aptenodytes vulgaris non sum ("Inte som andra pingviner")
• Förutsättning för medlemskap: Ordförande eller vice ordförande på LUS eller KK, eller ombudsman, sekond eller edil på AF. Ett inofficiellt krav på medlemskap är att man ska företräda en studentorganisation med minst 20 000 medlemmar.

Orden syftar till att "främja ett gott förhållande mellan Akademiska Föreningen, Lunds Universitets Studentkårer och Kuratorskollegiet" enligt stadgan och ägnar sig bland annat åt att ordna sociala sammankomster för företrädare för studentkårer, nationer och AF:s utskott i Lund.

2005 Coniuncta Valent

• Emblem: "Coniuncta Valent" inneslutet i en krans av lager och eklöv.
• Finns i Lund
• 23 bröder
• Grundades den 1 juni av Ombudsmannen Johan Stenfeldt
• Leds av en Stormästare
• 3 grader:
1. Riddare (försilvrad medalj i 8:e storleken i blåvitt band på bröstet)
2. Kommendör (försilvrad medalj i 12:e storleken i blåvitt band runt halsen)
3. Storkommendör (försilvrad medalj i 12:e storleken i blåvitt band från höger axel till vänster höft)
• Förutsättning för medlemskap: Förman, ombudsman, sekond, bostadsombud och edil vid Akademiska Föreningen.

Orden syftar till att belöna Akademiska Föreningens tjänstemän. Riddartecken utdelas till Föreningens Förmän, även förmannen för Studentgården i Skanör. Kommendörstecken utdelas till Föreningens ombudsman, sekond och bostadsombudsman. Också Föreningens edil, vilken enligt Föreningens stadga är att betrakta som förman, kan erhålla kommendörstecken. Storkommendörstecken utdelas till ordens stormästare. Stormästaren kan besluta att såsom ordens hedersledamöter installera förtjänta ledamöter i Föreningen i någon av ordens tre grader. Detta kan gälla Föreningens presidium, hedersledamöter, styrelseledamöter, överstyrelseledamöter eller utskottsaktiva.

Ordens stormästare är Föreningens ombudsman. Denne kan, ad interim, överlämna stormästarskapet till någon förutvarande stormästare. Ordinarie ordenskapitel hålles vid Föreningens festlighet Årliga Vårliga. Extra ordenskapitel kan hållas då stormästaren anser detta påkallat. Orden har två ordensvisirer med ansvar för kommendörernas ordenskapitel. Ordens stormästare ansvarar för riddarnas ordenskapitel.

? Den Gyllene Spadens Orden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades av ?
• Leds av en President
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap:

? Gökorden

• Emblem:
• Finns i Lund
• ? bröder
• Grundades av Bertil Nygren
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap:

? Magnolieorden

• Emblem: en spade i ett band kluvet i vitt och blått
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades den 1 maj av bland annat vice kårordförande Peter Egardh.
• Leds av en ?
• 1 grad:
1. Riddare
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: heltidsanställd vid Akademiska Föreningen, före 1995 heltidsanställd vid Lunds Studentkår.

Orden instiftades under en rektorsuppvaktning på 1 maj, som avbröt den sedvanliga ceremonin och nya magnolior planterades framför universitetshuset på den högra sidan sett från huset. Varje siste april (Valborgsmässoafton) samlas orden vid magnoliorna och väljer in de nya medlemmarna.

Magnolieorden var från början en orden för heltidsanställda inom Lunds Studentkår. Efter att Lunds Studentkår lades ner 1995 så övergick orden till Akademiska Föreningen vars heltidsanställda numera är de som blir medlemmar i orden. Ordenstecknet är en spade i vitt och blått band (Lunds Studentkårs färger). Eftersom även AF:s färger är desamma har bandet behållit sitt utseende.

? RAFAEL-orden (Radio Akademiska Föreningens Allra ELdstes orden)

• Emblem:
• Finns i Lund
• 119 brödersystrar (2004)
• Grundades av ?
• Leds av en Etermästare
• 3 grader:
1. Riddare. Är person som är invald i orden. Bär riddartecken på bröstet, finns även i damvariant.
2. Kommendör. Är person som innehar eller har haft styrelseuppdrag inom orden. Bär kommendörstecken i band runt halsen.
3. Kommendör med stort kors. Är person som är eller har varit etermästare. Bär kommendörstecken i band runt halsen samt storkorskraschan på bröstet.
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: verksamma på, eller haft anknytning till, Radio Akademiska Föreningen och lämnat viktiga bidrag till dess utveckling. Det kan till exempel vara att ha suttit i Radio AF:s eller Karnevalsradions ledningsgrupp, varit producent eller redaktionellt ansvarig för dessa eller på annat sätt varit synnerligen engagerad i, eller ansvarig för, annan viktig verksamhet för Radio AF.

RAFAEL är en andlig orden som står under beskydd av S:t Marconius. RAFAEL skall verka i och för studentradiolivet i Lund, samt bekämpa skörbjugg, malaria och böldpest i densamma. Innebörden av denna formulering är kristallklar för alla som är insvurna i orden. I praktiken är orden ett alumnisällskap och ett sätt att regelbundet träffas under trivsamma former för att utbyta minnen och erfarenheter samt skapa nya kontakter.

Varje år hålls ordenskapitel där nya medlemmar väljs in. I samband med detta arrangeras även en bankett där, bland annat, nuvarande aktiva i Radio AF anmodas att delta. Årligen arrangeras även julfest och kräftskiva där aspiranter till orden kan delta.

Orden har en styrelse som leder verksamheten mellan ordenskapitlen. Den leds av Etermästaren och består därutöver av en vice Etermästare & raddjoskötare, en Diskjoker, en Pengamixare och en Rafbandare. Styrelsen, utom rafbandare, väljs av ordenskapitlet. Styrelsen väljer en rafbandare bland medlemmarna i tidigare styrelser.

Utöver ordensgraderna finns ett antal utmärkelser: Rafbandarkraschanen, som bärs på bröstet av person som är eller har varit rafbandare. Bronsmedaljen, som bärs på bröstet av den som medverkat vid utformande av ordenstecken, medaljer och insignier. År-1 medaljen, som bärs på bröstet av person som medverkat vid ordens instiftande. Slutligen RAFAEL-medaljen, som tilldelas den som hjälper orden att bekämpa skörbjugg, malaria och böldpest och bärs på bröstet.

? Snoppeorden +

• Emblem: en cigarr hängande nedåt.
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och cigarrökare (+ medlem i Helsinkrona nation?).

? Fanbärarorden

• Emblem: ?
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• 1 grad
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och fanbärare vid mer än två tillfällen.

En studentförtjänstorden i form av en medalj som tilldelas alla som från nationerna burit nationens fana mer än två gånger i studenternas fanborg på universitetets officiella högtider såsom doktorspromovering, professorsinstallation och rektorsinstallation. Likaledes tilldelas Fanbärarorden de som för studentkårerna (Lund har ju både nationer och kårer) bär det stora och lilla standaret i fanborgen.

Medaljen är liten i silver, designad av Wiven Nilsson, och föreställer, sägs det, ansiktet på en liten Pan (från grekisk mytologi). Medaljen hänger i ett litet rött band och bärs på frackens slag.

? Beatha

• Emblem: ?
• Finns i Lund
• ? systrar
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och kvinnlig chefstjänsteman vid Kalmar nation.

Beatha är Kalmar nations kvinnliga ordensällskap som en gång om året samlas för att dricka whiskey (whisky?) och roa sig. Alla cheftjänstemän på nationen blir anmodade och du behöver sedan avlägga vissa hemliga inträdesprov för att bli invald. Efter sittning i Kalmars källare brukar Beathorna gå vidare till ett baleftersläpp och möta upp Waldemariterna.

? Svansjöorden +

• Emblem: ?
• Finns i Lund
• ? bröder och systrar
• Grundades av ?
• Leds av en ?
• ? grader
• Valspråk:
• Förutsättning för medlemskap: student vid Lunds universitet och naturvetare.

Litteratur:

1. Larsson, G. och Lindström, P. red. Akademiska Föreningens årsskrift 1981, Wallin & Dalhoms Boktr. AB, Lund 1984
2. Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951