Riddare i Sverige - en översikt

Knight in Sweden - An Overview

Uppdaterad 2002-12-01

Hur blir man riddare i dagens Sverige?

Riddare av en orden blir man när man är mer än 35 år. Det beror på att riddarordnar och förtjänstordnar idag förlänas som tecken på uppskattning för långvarigt och kraftfullt arbete som påverkat stora delar av samhället. Mindre insatser belönas i stället med medaljer. Som svensk är det ganska svårt att bli riddare: de svenska statsordnarna är stängda, så den största möjligheten är att bli riddare är att göra en insats för en annan stat för att förlänas utländsk statsorden, alternativt verka i en religiös miljö av välgörenhet och hjälpverksamhet för att förlänas en andlig stats- eller husorden. Se nedan!

Hur kategoriseras ordnarna?

Det finns tre skalor som används parallellt för att betämma vilken kategori varje orden hör hemma i. Den ena är skalan riddarorden-förtjänstorden ("Order of Chivalry-Order of Merit") där riddarordnar mer har karaktären av aktiva sammanslutningar medan förtjänstordnar är passiva och endast består av det ordenstecken man bär. Det andra motsatsparet är andlig-världslig där andliga ordnar har har krav på tro och välgörenhet medan världsliga ordnar inte har detta krav. Generellt sett brukar riddarordnar vara andliga och förtjänstordnar världsliga. Det tredje motsatsparet är statsorden-husorden. Antingen är orden kopplad till en stat och delas ut av dess statschef på förslag från regeringen eller så är orden kopplad till en ätt - antingen den ätt som regerar eller en ätt som har regerat i ett land. Att en orden kan placeras på denna skala innebär med stor sannolikhet att orden är äkta: ordnar instiftade av privatpersoner kan aldrig klassas som annat än illegitim orden.

Sverige har en egen andlig riddarorden och det är protestantiska Johanniterorden i Sverige. Utöver det finns Suveräna Malteserorden etablerad i Skandinavien med säte i Sverige samt enstaka riddare av andra utländska andliga riddarordnar. Bland statsordnarna kan man nog säga att Serafimerorden tidigare var en världslig riddarorden eftersom den hade ett begränsat antal riddare, endast en klass i likhet med andra världsliga riddarordnar. Dessutom bekostade Serafimerorden ett lasarett, Serafimerlasarettet på Kungsholmen. Numera är Serafimerorden den främsta förtjänstorden ï Sverige. De andra tre förtjänstordnarna är Svärdsorden för militärer, Nordstjärneorden för andra knutna till staten och Vasaorden för övriga. Tyvärr förlänas de svenska förtjänstordnarna förlänas i princip inte till svenska medborgare efter riksdagsbeslut 1974. Carl XIII:s Orden undantogs ordensrevisionen eftersom den inte är statlig förtjänstorden utan intar en särställning. För att förlänas den ska du varit arbetsam och flitigt broder i Svenska Frimurare Orden i uppemot 20 år. Dessutom, av 15 000 bröder finns det bara 30 svenska riddare. Ingen svensk husorden finns. Det har funnits motioner i riksdagen att kungl. ätten Bernadotte skulle ges tillstånd att instifta en husorden. H M Konungens medalj med sina olika grader är så nära en svensk husorden man kan komma. Däremot finns en del utländska husordnar i Sverige.

Illegitima riddarordnar är en stark frestelse eftersom det är så svårt att bli riddare i Sverige. Äkta riddarordnar kan bara grundas av statschefer och suveräner; om man accepterar de illegitima riddarordnarna riskerar man att urholka de legitima riddarordnarnas värde. Jag anser att man kan minska det problem som de illegitima riddarordnarna utgör i Sverige genom att återinföra de svenska statsordnarna, och - i likhet med Frankrike och Italien - lagstifta mot de illegitima riddarordnarna. Dessutom borde det i Sverige finnas en protestantisk eller ekumenisk riddarorden utan krav på samband med adel och som antar kvinnor. Ordenssällskap är i så fall ett bättre alternativ för den ridderligt intresserade. Det finns en rad olika ordenssällskap, där de olika graderna har namn och regalier som anknyter till riddarordnar, och man har ofta en religiös inramning i logearbetet. Skillnaden är dock att du aldrig kan bära dessa ordenstecken i offentliga sammanhang. Det finns också andra föreningar och sammanslutningar, t. ex. föreningar för levande rollspel, medeltidsföreningar m.m.

Kort historik om riddarordnar och förtjänstordnar

Ursprungligen var de första riddarordnarna religiösa sällskap, ex. tjänande bröder till kloster som utökades till riddarordnar (Malteser/Johanniterorden), eller andliga riddarsällskap som genom påvens godkännande kopplades till en monastisk ordensregel (Tempelherreorden, som vid godkännandet fick byta ordensregel), och i det ögonblicket skapades den verkliga riddarorden. Som fenomen betraktat är riddarordnarna mycket intressanta, eftersom man lyckades kombinera de synbarligen oförenliga företeelserna stridbarhet och fromhet. De andliga riddarordnarna är aktiva förbund vars medlemskap dels är en uppskattning för redan gjorda insatser i samhället men som även är en förpliktelse att fortsatt verka med samma kraft inom orden. Antalet medlemmar varierar och kan vara från något hundratal upp till flera tusental.

Under senmedeltiden började många furstar i Europa att instifta egna ordenssamfund, vilkas syfte var att belöna framstående undersåtar och att knyta dem närmare furstens person. Sambandet med den katolska kyrkan markerades genom att påven regelmässigt prövade och godkände statuterna för sådana furstliga ordnar. En hög prelat ingick i ordens kapitel eller styrelse. Som samfundstecken användes ofta en gyllene kedja med ett vidhängande ordenstecken, som ofta inte var ett kors. Bland sådana medeltida ordnar som fortfarande finns kvar kan nämnas den brittiska Strumpebandsorden och den danska Elefantorden. Dessa båda är exempel på världsliga riddarordnar. De består av endast en klass och medlemsantalet är begränsat till några dussin och ges till statschefer eller personer med motsvarande rang och arbetsinsats bakom sig. Konung Hans utdelade riddarkedjor vid sin kröning 1497 som synligt tecken på adlig riddarvärdighet vilket kan ses som ett första steg mot en svensk orden, men genombrottet kom inte förrän ca 50 år senare då Erik XIV under sin livstid förlänade Salvatorsorden, vilket efterföljdes av Johan III och Karl IX m.fl. som instiftade egna riddarordnar som även de existerade under deras livstid.

Den största gruppen världsliga ordnar är den som från 1500-talet och senare instiftades av monarker, andra statsöverhuvuden och regeringar, kallad förtjänstordnar. Dessa ordnars uppgift var och är att vara officiella och synliga belöningstecken för politiska, militära, vetenskapliga, konstnärliga eller allmänt medborgerliga insatser och förtjänster. Efterhand finns de i allmänhet i 5 klasser. Mot bakgrund av riddarordnarnas och förtjänstordnarnas olika karaktär, har ordet "orden" fått flera betydelser: dels för ordenssamfund av olika slag, dels för den officiella värdighet som är förknippad med att som belöning för någon förtjänst upptas i en förtjänstorden (ordensutmärkelse), dels för regalierna för sådan värdighet, ordenstecknet.

Ordensinsignier och dräkter

Att förlänas en orden innebar absolut plikt att alltid bära ordenstecknet. Med tiden byttes därför den tunga obekväma kedjan i vardagsbruk mot ett sidenband som bars kring halsen, en sautoir. Under 1600-talet blev bruket allmänt att varje orden hade sin särskilda bandfärg: blått oftast för landets finaste orden, vilket anspelar på himlens färg och därigenom Gud. Bruket att bära riddarordensband över bröstet kommer sig troligen av att bruket att alltid bära sin orden ställde till problem i strid: man riskerade att trassla in sig i bandet eftersom det kunde glida ner från halsen på armarna. Därför började man trä in ena armen i riddarordensbandet så att ordenstecknet kom under armhålan för att inte vara i vägen samtidigt som man då inte bröt mot skyldigheten att bära riddarordenstecknet. På 1600-talet reformerade Ludvig XIV av Frankrike sitt lands ordensväsende och fastställde bl.a. att en ordensriddare skulle bära ordenstecknet i ett sidenband över högra axeln till vänstra höften, en écharpe. Medlemmar av andliga ståndet och den högre domarkåren fortsatte dock att bära bandet runt halsen. Den franska modellen blev mönster för de flesta stater. Vissa ordnars band, bl.a. den danska Elefantorden och isländska Falkorden, bärs dock över vänstra axeln. Fortfarande stadgas för vissa ordnar att ordensinsignie alltid ska bäras, vilket gett upphov till att man bär en blygsam knapp på kavajslaget med ordensbandets färg, en bouton, eller en snodd av grov tråd i ordensfärgerna i kavajens knapphål.

För att ytterligare markera ordensvärdigheten användes länge inom många världsliga riddarordnar särskilda ordensdräkter, som bars vid statsceremonier och i ordenskapitel. I Sverige upphörde bruket att bära riddarordensdräkt år 1844. I Storbritannien och hos de kvarlevande andliga riddarordnarna bär dock ordensriddarna alltjämt vid högtidliga tillfällen särskilda uniformer eller mantlar. På 1600-talet tillkom ett större ordenstecken i form av en broderad kraschan (crachat fr. spottloska) som mot slutet av 1700-talet var korset paljetterade och fästes på riddarens ordensdräkt eller mantel. Förebilden till detta var de andliga riddarordnarna. Bruket av metallkraschaner, vanligtvis silverkraschaner med emaljdekorationer, tillkom under 1800-talet då ordensdräkterna övergavs. Kraschaner fästes med ett särskilt spänne på livplagget, fracken eller uniformsrocken. På ytterplagg bär som regel inga ordensinsignier.

Ordenstecknen har mycket växlande utseende, men under de senaste århundradena har de flesta utgjorts av ett malteserkors (kors med fyra armar och åtta spetsar) eller ett Georgskors ( kors med fyra armar vilkas yttre delar är raka). Ordenstecknen är oftast konstfärdiga guldsmedsarbeten i ädla metaller och emalj. Efterhand som antalet klasser utvecklades, tillkom mindre dekorationer som bars i band på bröstet. Den vanligaste indelningen är fem klasser i fallande skala, namnen kan variera mellan stater. Sverige har egentligen tre klasser.

Ordensklasser - en jämförelse

 

Sverige (3 klasser!)

Italien, Frankrike

Stort ordenstecken i kedja eller band en echarpé och kraschan eller bröstkors

1. Kommendör med storkors (Kmstk)

Storkors (Stk)

Halskors
och kraschan eller bröstkors

2.1 Kommendör av 1 klass (K1kl)

Storofficer (StOff)

Halskors

2.2 Kommendör (K)

Kommendör (K)

Ordenskors i bröstband
guld, ev. med särtecken (ex. rosett på bandet eller krönt ordenstecken)

3.1 Riddare av 1 klass (R1kl)

Officer (Off)

Ordenskors i bröstband,
silver, ev. guld utan särtecken

3.2 Riddare(R)

Riddare (R)

Länkar:

Litteratur:

  1. Boalt, G. m.fl. The European Orders of Chivalry, Southern Illinois University Press, Stockholm 1971
  2. Gayre, R. A Glimpse at the Chivalric and Nobiliary Underworld, Union Press, Valetta 1973
  3. Hieronymussen, P. O. m.fl. Europæiske ordner i farver, Politikens förlag, Köpenhamn 1966
  4. International Commission for Orders of Chivalry Register of Orders of Chivalry, The Armorial, London 1964
  5. von Konow, J. red. Johanniterorden i Sverige 75 år, Abrahamssons Tryckeri AB, Stockholm 1995
  6. Löwenhielm, F. Svenska ordnar och medaljer, Atlantis, Stockholm 1987 (2 uppl. 1998)
  7. Löfström, K. Sveriges riddarordnar, Steinsviks bokförlag, Stockholm 1948
  8. Uniformsreglemente för försvarsmakten - Utmärkelser (M7756-780081), Försvarsmakten 1996

Index Home

All materials contained on this site are protected by Swedish copyright law and may not be reproduced, transmitted, displayed, published or broadcast without the prior written permission from the webmaster. Some material appear with special permission, but general copyrightJonas Arnell. All rights reserved.